Dagbok den 2 september 2015

349Idag var det dags för höstens första Kultur- och föreningsnämnd. Allt lunkar på och nämnden är stillsam… Så avslutar ordförande Carina nämnden och meddelar att det finns två personer som har haft högtidsdagar under året, som hon vill gratulera. – Kan Margareta och Ulla-Karin resa sig upp…. Jag blir så glatt överraskad att jag först inte begriper att gratulationerna och de fina blommorna var till mig. Jag fyllde ju år redan den 2 februari. Nämnden sjöng fint och hurrade för Margareta och mig. Grattis Margareta.

 

Dessutom har jag idag fått gratulationer från min kusindotter Fia. Min kusin Iris och jag har samma födelsedag, men Fias mamma, Iris hade dött bara några dagar före vår födelsedag. Jag orkade inte åka till hennes begravning och Fia kunde självklart inte komma till min födelsedag. Men idag har vi beslutat här på Fb att Fia kommer hit nu någon gång i höst. Det ser jag fram emot. Då skall vi åter fira mig.

Jag tror inte firandet av min 70-årsdag någonsin tar slut. Det är fantastiskt. Det var så många här på Fb som gratulerade mig och det fortsätter droppa gratulationer hela tiden. Jag har varit lite låg de senaste dagarna. Trött och ledsen. Jag har försökt arbeta bort dess känslor och jag har faktiskt inte behövt krypa ner i sängen och dra täcket över huvudet. Jag har kunnat fungera hela veckan.

Och så kom blombuketten från Carina/nämnden och dessutom Fias fina ord och fotografier med min mamma och pappa från Fias barndom. Vad glad jag blivit och väldigt lugn och tillfreds. Nu sitter jag vid mitt skrivbord och har den fina blombuketten framför mig. Tack för idag alla mina vänner.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *